Volltext Seite (XML)
44 ropa. En gång sågo vi vid vägen en nordisk fjellripa, så hvit som snö, med röda ögon, som ]yste likt ju ve-, ler, i det hon rörde sig framåt långsamt och tyst, utan att vara det minsta rädd. Solen gick ned litet efter ett, och vi skyndade på, för att ännu samma afton hinna till Kalixfloden. På sista stationen erhöllo vi en gosse till skjutsbonde och två tröga hästar, samt voro tre och en half timme på vägen vid en temperatur af 20° under noll. Mina fötter blefvo som is, hvilket förökade mina ansigtsplå- gor, och jag började att af sa mycket lidande och brist på hvila känna mig matt och sjuk. Skjutsgossen för argade oss så mycket genom sin tröghet, att Braisted gaf honom en örfil, och vi fingo sedan åka bättre. Ef ter att ha färdats genom ändlösa skogar kommo vi till Kalix-elfvens stränder, som voro branta och omgifna af mäktiga furuträd. Derpå kommo vi till byn Mans- byn, der vi gudskelof fingo nagot att äta, jemte ett varmt rum och en säng. Medan vi sutto till bords, ankommo två resande, af hvilka den ene, en välbildad, rikt klädd ung man, infördes i vårt rum. Ilan var en brukspatron, såsom uppasserskan sade till oss, och att döma af hans su perfina kläder, hans ringar och den ofantliga ankar kedja, som han bar vid sitt ur, tycktes han hafva goda affärer. Hans ansigte hade den nordiska rodnaden, en vördig näsa och engelska mustacher flankerade hans jemnskurna haka. Han såg upprymd och lycklig ut. Han var icke just drucken, men han befann sig i detta muntra och glada mellanstadium, bakom hvilket fruk tan och förskräckelse ligga. Han åhörde någon stund vårt samtal och tilltalade mig sedan på bruten engel ska. Detta ledde till ömsesidiga meddelanden, vi upp- gåfvo för honom vårt stånd och ändamålet med vår resa, — hvarpå han likväl icke ville tro. »Omöjligt att någon kan komma hit för nöjes skull!» utropade han. »Jag förstår väl, ni har nagon hemlig politisk beskickning.» Då vi skrattade deråt, stärktes han blott ytterligare i sin misstanka. Icke destomindre beställde han en flaska portvin, hvilken, dä den framkom, be-
