Volltext Seite (XML)
Vesterbotten. Ju längre vi kommo mot norr, dess min dre fanns det hästar på gästgifvaregårdarne, men också färre resande, och vi blefvo icke ofta uppehållna; i detta hänseende hade vi inga svårigheter. Mitt lilla förråd af kunskap i svenska språket kom mig väl till pass, och jag började att med större lätthet förstå till och med den breda norrländska dialekten. Folket i denna trakt äro i fysiskt afseende verk liga mönster, stora, skulderbreda, starkbenta, kraftiga och af frisk färg, och qvinnorna ibland dem hafva in gen aning om svaga nerver, såsom jag tror mig kunna påstå. De naturliga följderna af en sådan hälsa äro sedlighet och rättskaffenhet, oafsedt den massa af blom strande och kraftfulla barn, hvarmed hvarje familj är välsignad. Om hälsa och dygd icke utgöra borgen för mensklig lycka, så finnes säkert icke någon sådan. Dessa Norrlänningar synas vara ett i det hela lyckligt och belåtet folk. Vi hade emellanåt anledning att klaga öfver deras långsamhet. Men hvarföre skulle de vara fortfärdiga? Vi hade fastmer bordt tysta vår if- ver. Braisted ville likväl icke vidkännas denna filosofi. „Carl XII var den rätta mannen att regera svenskarne,,, sade han en dag till mig, „ty han höll dem jemnt pä benen.,, Thermometern stod 22° under noll, men vi frain- kommo ändock välbehallna till Lefvar, vårt nattqvar- ter. Vi kände mycket mer köld inne i huset, sedan vi hade aflagt våra pelsar, än utom detsamma då vi hade dem pa oss. Man gaf oss en aftonvard, som be stod af smörgås (den svenska inledningsrätten till en måltid, tillika med inlagd anjovis och kaviar med hvit lök), samt derjemte korf, potates och mjölk, och gjorde oss herrliga sängar af det snöhvitaste och mjukaste linne. Da vi nästa morgon stodo upp, snöade det. Om natten hade tumsdjup snö fallit och qvicksilfret hade stigit till 6° under noll. Vi foro i den dystra skymningen mot Angesjö öfver låga, breda berg, som voro betäckta med skogar af dvergaktiga björkar och tallar. Landets natur blef densamma, och jag behöf- ver icke upprepa skildringen deraf, blott det må jag
