sängställen, så stora och reputerliga, som om de varit ämnade åt konungar, på den tredje. Ofantliga fat af engelskt tenn samt ler- och stenkärl stodo pa hyllorna, under det att ett fantastiskt måladt skrank omslöt de mindre kärlen. Öfver sängen såg man en tung röd och grön krans, på hvilken värdens och hans hustrus namn jemte årsdagen af deras äktenskap voro malade i gula bokstäfver. Det ädla paret låg så högt att åtskilliga trappsteg voro nödiga för att de skulle kunna komma i sin säng, och deras ögon mötte dervid åtskilliga upp- maningsord, som voro målade på trekantiga bräder, hvilka tjenade dertill att stödja pelarne öfverst och ne derst. En af dessa inskrifter lydde så: „Detta är min säng; här h vilar jag om natten och då morgonen kom mer, star jag glad upp och går till arbetet,, — och en annan: „Da du nederlägger dig för att sofva, så tänk på din sista stund, bed att Gud må bevara din sömn och var beredd på din sista stund, närden kom mer.,, På den undre delen af kärlskranket var en mål ning af två individer med kalkhvita ansigten och kol svarta ögon, som rökte sina pipor och klingade till sammans med glasen. Samma förkärlek för dekoratio ner och inskrifter ser man i alla hus i Tellemarken och en stor del af Ilallingdalen. Många af dem äro fullt chinesiska i sin brokighet och groteska teckning. Under loppet af halfannan timma erhöllo vi tre starka och modiga hingstar och fortsatte var resa till Tind-Sö. Under denna omkring 2 mil langa station sattes våra karriolers duglighet på det mest tillfreds ställande sätt på prof. Upp- och utföre berg, öfver stockar och stenar, slungade mot klippor och nedstör tade i afloppsrännor, rycktes de framåt på det våld sammaste sätt, men den sega asken och jernet mot- stodo hvarje stöt. För alla andra än norska hästar och vagnar hade det varit ett vågstycke att här färdas. Vi skulle gerna ha behållit samma hästar under det ännu öfriga skjutshållet till Tinoset, vid sjöns fot, men skjutsbönderna vägrade det, och ett ytterligare två tim mars uppehåll blef följden. Det var mörkt då de nya hästarne kommo, och mer än 1 i mils skog. Den ene