valluft; ock månne vi icke böra bjuda tii at få mycket möjeligir år, nalkas detta tilftånd, hvars forluft, hvar och en lig fjelf kännande månnifka målte begråta? Förlåten mig, Mina Herrar! at jag icke har an nat at lågaAp det J vetcn förut, men då ja^ föccfatt rffljlpVi framftålla mina tankar oni bafta fåttec at undervila i NaturaD Hiftorien, få må- ften J ock tillåta mig at efter förmåga öfvertyga de härvarande Lärjungar om hvad fom förbinder dem til denna vctenlkaps lårande, ock hvarföre den bör hålft låras i yngre åren. Jag vånder mig derföre til Eder fom Förfy- nen hitlåndt at beredas til Ikickclige ämnen för Rikets tjånft. Det år för Eder fkuld, (om In rättningens aldrig nog vördade Föreftåndare å fi- do fatt egna fördelar och beqvåmlighet, och af ädel nit för' Eder undervisning, Iparar hvarken möda eller omforg; det år för Eder fkuld, fbm Lårare i allehanda vetenfkaper famlats at inprä gla i Eder vishetens grunder. Nyttjen med up- mårklamma öron och gituga fnillen den förmån fomjulendc önfka lig och å n flera förtryta lig icke haft i Edra år, annars ångren J det cn gång förfent. Det fom förbinder ofs til Natural - Hiftoriens Lårande, innefattas uti de tvånne orden Religion och Behof. At den fannlkyldiga Religionen be- ftår uti den enda och lånna Gudens råtta dyr kan, derom komma fi alla öfverens. Defs dyr kan beftår uti, at göra hvad han befalt, at lå ta hvad han förbudit, at betrakta dels verk, k- A 3 ke
